Narkotika är ett ämne som väcker stor uppmärksamhet både bland unga och i den offentliga debatten. Många unga stiftar på en eller annan tidspunkt bekantskap med legala- och vid vissa tillfällen också illegala rusmedel. De flesta vet att rusmedel kan vara sundhetsskadande, men varför, är det få som vet.
Många vuxna menar att de inte själva klarar av att ta samtalet om narkotika med sina barn och väljer därför att lägga över ansvaret på pedagoger och lärare. Men information och förebyggande arbete är uppgifter som inte bara vilar på ett enkelt led. Alla måste bidra till att den unge är ”påklädd” för sitt möte med rusmedel, legala som illegala.
I puberteten upplever både barn och vuxen, att det sker en otrolig utveckling, dels med den unge och dels det förhållande man har till varandra. Föräldrarna uppplever ofta att den unge får mindre och mindre behov för dem och att de knyter sig mer till vännerna. En naturlig utveckling som kräver att den unge får tid att mogna och själv lära sig att tackla livets uppgifter.
Många av de saker som kännetecknar normal pubertetsutveckling kan också likna tecken på ett missbruk. Det är därför viktigt att man som förälder har de nödvändiga redskap som krävs för att kunna skilja mellan pubertetsutveckling och tecken på missbruk.
Sker det en påfallande och stark ändring i barnets eller den unges vanor kan det vara tecken på att det finns narkotika med i bilden. Man ska därför som förälder vara uppmärksam på hur ens barn har det och uppför sig. Dock är det inte så att ett enkelt symptom behöver ge anledning till oro men uppstår det flera symptom, är det en god idé att tala med barnet för att höra vad som händer i hans/hennes liv. Likaså är det viktigt att man som förälder försöker engagera sig i den unges liv och är uppmärksam på vilka vänner den unge umgås med. Byts alla de ’gamla’ vännerna ut mot nya som ni aldrig ser eller hör talas om finns det en grund till lite extra uppmärksamhet.
- Humörsvängningar- eller ändrad attityd.
- Plötslig skolk från skolan eller likgiltighet med skolarbetet.
- Plötsligt motstånd mot regler i hemmet.
- Osedvanliga vredesutbrott.
- Tilltagande tendens att låna pengar av föräldrar eller vänner.
- Den unges ägodelar försvinner/säljes utan förklaring.
- Hemlighetsfull med hänsyn till sina ägodelar.
- Samvaro med nya vänner som ni sällan ser och ert barn aldrig pratar om.
- Den unge är ofta psykiskt nedtryckt.
- Instängd och ointresserad av det liv de tidigare haft.
- Den unge är ovanligt trött eller lat.
- Den unge har svårt att somna/komma till ro.
’Jag har frågat flera gånger om han röker hash. Han nekar - och jag sätts i tvivel’ – ’Hur märker jag om han röker hash?’ Detta är helt vanliga fråga bland föräldrar. Om inte den unge tas på bar gärning, kan det vara ytterst vanskligt att bevisa att den unge röker hash uteslutande på observationer. En narkotikatest kan här vara ett redskap för att få bekräftat eller dementerat misstanken (gärna efterföljt av en juridiskt giltig analys.). Det är dock viktigt att man grundigt har övervägt vad man ska använda resultatet till och hur det kan ingå i en dialog med den unge. Det är viktigt att man tar sitt eget tvivel och sin känsla allvarligt och låter det vara utgångspunkten för samtalen. Samtalen ska vara en dialog där den unge ska mötas med likvärdighet och respekt utan fördommar.
Man ska göra ett tydligt avtal med den unge, vad är det vi ska tala om, vad är viktigt för dig att tala om (målet för dig) och vad är viktigt för mig att tala om (målet för mig).
Samtalen ska vara med för att styrka den unges tro på att förändring är möjlig och ge den unge upplevelsen av att nyckeln (kompetensen) till förändring ligger hos honom/henne själv, samt att ett upphör från narkotika öppnar nya möjligheter.
Det är viktigt att man är vetande om att den unge ofta upplever förändringarna som hotande och därför visar ett visst motstånd. Frågor som, ’vem är jag när jag inte röker’, ’vad händer med mina vänner när jag inte kan vara med att röka hash’ och ’kan jag leva upp till de krav jag själv och omgivningen ställt på mig’, är skrämmande och kräver tid att bearbeta.
De flesta som är i förbindelse med narkotika drömmer om ett annat liv men många vågar inte formulera drömmen för sig själv och heller inte för andra. Men som vuxen är det viktigt att komma ihåg att innerst inne finns ett litet frö, som - om det behandlas väl och trovärdigtt - kan spira och utveckla sig till en äkta önskan om förändring. Narkotikatestning:
Säkerhet
Alla snabbtester är screeningsanalyser och har en säkerhet på 98-99%.
Ferle-Produkters tester är alla FDA- samt CE-godkända.
Snabbt svar
En av fördelarna med de här narkotikatesterna är att du inom få minuter har ett svar om personen har intagit narkotika eller ej. Svaret får aldrig stå som det enda underlaget utan ska följas upp av ett samtal med den unge.
Korsreaktion
Vissa mediciner kan påverka testen så att man får ett positivt svar på testen utan att det har förekommit intag av narkotika. Detta kallas en korsreaktion. Finns det misstanke om detta kan mer information hämtas på Ferle-Produkters hemsida.
Manipulation
Vet man på förhand när man blir testad är det förhållandevis lätt att manipulera urinprovet. En av metoderna är att dricka mycket vatten precis innan man avlämnar urinprovet eller tillsätta vatten direkt i urinen. En annan metod är att tillsätta tvål eller annat som kan ändra urinens pH-värde. Titta på hemsidan under ’manipulation’ hur detta kan undgås.
Hjälp och rådgivning
Det är viktigt att ALLTID läsa igenom bruksanvisningen grundligt innan man påbörjar testningen. Likaså finns det goda råd att hämta på Ferle-Produkters hemsida. Behöver man personlig vägledning eller har frågor kring testen är man alltid välkommen att kontakta Ferle-Produkter alla vardagar mellan 8.30 - 16.00.