Frivilliga tester räcker inte — vad den svenska debatten egentligen handlar om

SKR och Arbetsgivarverket har krävt lagändring. Sverigedemokraterna ser över frågan. Kristdemokraterna menar att lagstiftningen måste hänga med verkligheten. Den svenska debatten om drogtestning av offentligt anställda har tagit fart — och den blottar en grundläggande svaghet i det nuvarande regelverket.

I dag skyddas offentligt anställda i Sverige av grundlagen mot påtvingade kroppsliga ingrepp, dit drogtester räknas. Det innebär i praktiken att en friskola lagligt kan testa sina lärare, medan den kommunala skolan inte kan göra detsamma. Samma asymmetri gäller inom vård, omsorg och infrastruktur — sektorer där påverkan under arbetstid kan få direkta konsekvenser för andra människors liv och säkerhet. Lagstiftningen regleras bland annat av arbetsmiljölagen och GDPR.

Frivillighet fungerar inte som verktyg

Det centrala problemet är välkänt för alla som arbetar seriöst med drogpolicy: Frivilliga tester är verkningslösa som kontrollmekanism. Den medarbetare som faktiskt har ett missbruk kommer sällan att frivilligt begära att bli testad. Som kommunalrådet Jari Puustinen i Eskilstuna konstaterade i Arbetets artikel — det är ett slag i luften.

Det är inte ett argument mot frivillighet som princip. Det är ett argument för att regelverket behöver ge arbetsgivare reella möjligheter att agera, särskilt i verksamheter där säkerhet och ansvar för andra är centralt.

Privata arbetsgivare kan redan testa — men gör de det rätt?

Medan debatten om offentlig sektor pågår är det värt att påminna om att privata arbetsgivare i Sverige redan i dag har möjlighet att genomföra drogtester på arbetsplatsen. Men den möjligheten förutsätter en tydlig och dokumenterad drogpolicy, en professionellt genomförd testprocess och en säkrad beviskedja.

Arbetsgivare som testar på egen hand — utan fastställda rutiner — riskerar att inte kunna använda resultatet vid en eventuell arbetsrättslig prövning. Det är också viktigt att vara medveten om risken för korsreaktioner, där vanliga läkemedel kan ge ett positivt utslag som kräver professionell tolkning av en MRO-läkare.

En fungerande drogpolicy bör innehålla en tydlig definition av vad arbetsgivaren betraktar som oacceptabel påverkan, en dokumenterad process för när och hur testning genomförs med hänsyn till detektionstider för olika substanser, professionell och opartisk provhantering som säkrar beviskedjan, samt en beskrivning av konsekvenser och möjliga stödinsatser för medarbetare med missbruksproblem.

Det sista är värt att understryka. Syftet med en drogpolicy bör inte enbart vara kontroll — det bör också vara att fånga upp medarbetare med problem innan situationen eskalerar.

30 års erfarenhet av det Sverige nu diskuterar

På FERLE har vi sedan 1995 hjälpt företag och verksamheter i hela Skandinavien att etablera drogpolicyer och genomföra drogtestning på arbetsplatsen som håller — juridiskt och i praktiken. Den pågående svenska debatten bekräftar att behovet av struktur och sakkunskap på området växer. Frågan är inte längre om testning behövs. Frågan är om det görs på ett sätt som faktiskt håller.